Hellström på Liseberg

Jag, och antagligen ingen jag känner, skulle aldrig kunna tro att dagen då jag skriver en 'recension' av en Håkan Hellström spelning skulle komma. Men det gjorde den.
Givetvis gick jag inte dit av helt fri vilja utanför att någon annan ville. Men jag hade nog kommit undan utan problem. Jag står nämligen fast vid att Hellström borde hålla sig till att vara textförfattare och låta någon annan framföra sångerna. Låt gå för att han sjunger sina låtar själv, de är ju hans, men när han förstör gamla trevliga klassiker gör det ont i hjärtat. Dock får man ge en eloge för att en känd 'artist' framhäver dessa låtar och kanske förlänger dess levnadstid då den nya/våran/kommande generationer antagligen kommer att låta dessa förfalla.
En konsert är dessutom mycket bättre om man kan låtarna, och som det kanske framgår så tillhör detta inte något jag gärna lyssnar på och därav inte kan repertoaren.
Hur som helst låter ju alla mindre bra live, så själva framträdandet var inte så dåligt, jag tror till och med att det skulle vara kul att se Håkan och Sven-Bertil (läs inte med för stort allvar) för då kan man ju de gamla taubevisorna i alla fall.