De 10 bästa dikterna

Expressen har fått ihop en lista på de 10 bästa dikterna. Man kan ha olika åsikter om den listan.

http://www.expressen.se/kultur/1.727981

1 Erik Johan Stagnelius: ”Vän! I förödelsens stund”

2 Gunnar Ekelöf: ”Eufori”

3 Georg Stiernhielm: ”Herkules”

4 Erik Johan Stagnelius: ”Till förruttnelsen”

5 Edith Södergran: ”Dagen svalnar”

6 Erik Johan Stagnelius: ”Endymion”

7 Erik Johan Stagnelius: ”Suckarnas mystär”

8 Gunnar Ekelöf: ”Non serviam”

9 Gunnar Ekelöf: ”En värld är varje människa”

10 Ann Jäderlund: ”Som en gång varit äng”

10 Ida Börjel: ”Skåneradio”



Jag vet knappt om jag vågar erkänna att jag inte känner till flertalet av dessa. Stagnelius får man väl acceptera som bra poet. Men ingen är så där super-uppenbar som en av de 10 bästa. Jag gillar de klassiska tjejdikterna. Inte klassisk i bemärkelsen Sapfo, utan snarare 'jag är så kär så jag dör snart, och han är inte kär i mig -poesi'. Lite kluriga små-deppiga tvetydiga, som gärna går att tolka som kärlek är bäst, a'la Nordenflychts "öfver en hyacint". Jag ska göra en egen tio i topp när jag har tid. Det har jag inte nu. Nu ska jag bara tillägga att Stiernhielms Hercules inte kommer att finnas på denna framtida Lina-lista. För det första får man skilja på poesi och prosa. Dikter på flera sidor orkar jag bara inte med. Och för det andra somnade jag ett flertal gånger medan jag försökte läsa denna. Alltså inte en favorit.

Midsommar

Svensk kultur på hög nivå. Ha en trevlig dag!

Kultur = tråkigt

Varför ska kultur vara så tråkigt?

Jag gjorde ett test på GPs hemsida. Detta test skulle säga något om ett yrkesval. Det innehöll frågor om allt mellan himmel och jord, och skulle på något sätt räkna ut vad man passade i för yrke. En fråga var "vad läser du helst i en dagstidning?" alternativen var "kultur och ledare" eller "sport och nöje". För det första var det löjliga kombinationer av alternativ. Jag skulle varken läsa sporten eller ledaren. Det är ju bara det att jag precis börjat ta mig i kragen för att tvinga mig att ta en titt på kultursidorna. Anledningen till att man måste hålla upp huvudet genom att hålla i kragen när man läser kultursidor är att de i regel är så tråkiga att man inte kommer så långt annars. Eller är de det? Har de inte bara fått en tråkighetsstämpel? Lite som politik. Det sitter i ryggmärgen att politik och kultur är tråkiga vuxengrejer som man bläddrar förbi i tidningen (och livet?).

Varför ska kultur vara tråkigt? Tänk dig att leva med kala väggar utan konst. Tänk dig ett samhälle utan historia. Kulturen behöver göras mer tillgänglig för allmänheten. Och framförallt för unga. Tänk om inga unga skulle engagera sig i konst och historia. Om ett par år skulle all kunskap om detta försvinna. Bara de ungdomliga kulturyttringarna skulle finnas kvar. Som musik tillexempel. Men ha nu i åtanke att denna del av kulturen ligger under rubriken "nöje" i tidningen!

Någon måste ta på sig att sudda ut tråkighetstäpeln från kulturen - det är dags för en kul-tur.

Jag får väl passa på att säga att jag i min utbildning ser exempel på ungdomligt intresse för kultur med, konstigt vore annat. Det är en härligt känsla att se någon prata så passionerat om historia eller konst att det lyser i ögonen på dem. Det ger inspiration att lära. Tack.

Soffkonst

Vi hade en myskväll på stan i lördags och strosade längs sjön när jag hittade en spännande sak.

Mitt i strandbjörksallén står ett antal bänkar med jämna, ganska långa, mellanrum. På en av dessa har någon skrivit ordet "konst!". Bara det gör saken intressant, och man börjar fundera på varför det står där och vem som skrivit det och så vidare. Några hundra meter bort finns (antagligen) svaret. Där står ett konstverk (jo det var ett konstverk för det var en skylt brevid), Fågelbad 2005, av Bart Snyder. Detta är en träsoffa med påspikade svarta och vita lock-liknande saker.

Vad är konst EGENTLIGEN? hur lite krävs det. Jag ställer mig nästan brevid vandalerna och skriver konst på en soffa till, bara för att visa att, så lätt kan det inte vara. Konst MÅSTE vara något mer.

Skåne, glatt överraskande

Venedigbiennalen är i full gång, och jag har ingen aning om vad det innebär för varken konsten eller mig, så jag tänkte hylla den skånska humorn istället.
Lite här och där noterar man en rolig skåning. I olika sammanhang, men praktexemplet har varit Robin i Robins. Idag på jobbet kommer nästa exempel åkande mot mig på rullbandet. Skånemejerier. På sidan av ett filpaket står det filosofi. Okej, det var inte jättekul, men nästan filpacket har texten filantrop och det blev klockrent. Sedan kommer filharmoni, det var inte lika bra det heller, men ändå en smilbandshöjare. Efter avslutat arbetspass letade jag runt bland filen i förhoppning att hitta något annat, men det var bara det, och väldigt kallt i kylrummet. Ganska underhållande ändå. Hade inte passat på yoghurt dock.

Att leva med 'fel' doft i tre månader

Hälften är nu avklarat, imorgon är det uppsatsopponering och inlämning av hemtenta. Sedan är det dags för det där som kallas sommarlov och en tretimmars bilfärd i ilfart (hahaha, som om jag skulle köra så fort)till Jessicas examen.
För er som inte vet, är sommarlovet den tid av året då jag är inne hela tiden, och gnäller över att jag inte blir solbrännd. Detta året blir inget undantag, snarare värre. Förra sommaren blev det en vecka i Tyskland, en på Gotland och två i Grekland. i År har jag en veckas semester, resten av tiden blir jobb och omtentaplugg. Så något sätt önskar jag nästan att terminen höll på ett tag till.
Nu sysslar jag växelvis med hemtentan och packningen som ska räcka över hela sommaren. Funderar på om jag ska ta med min favvoparfym eller om jag klarar mig med de jag har 'hemma'...ja hur var det nu igen?...dagens i-landsproblem.