Kulturstaden Berlin

Jag har nyligen kommit hem från en studieresa till Berlin. Jag har sett så mycket vackra byggnader och konstverk att man skulle kunna tro att man inte orkar se mer kultur, men jag kan inte få nog, jag måste åka tillbaka, gärna under en längre tid.
Tre dagar i Berlin är för lite. En lång stadsvandring fylld med underbar arkitektur och possitiva överraskningar, inte alls som jag hade förställt mig den krigshärjade huvudstaden. Det tog hela måndagen.
Tisdagen blev en dagstripp till Potsdam och ett shoppingförsök utan resultat. Onsdagen var museumdag, och det är här det fattas en hel drös med tid. Vi startade på pergamon för att se det viktigaste, ischtar porten bl.a. Tyvärr blev jag väldigt nedstämd av att allt var förstört och stulet från sin ursprungliga plats. Antikens konst är underbar, men den ska vara i den grekiska solen.
Altes museum blev nästa stop med nefretiti som huvudattraktion. Vacker, ja, men allt som får lite extra uppmärksamhet har man så höga förväntningar på att man nästna blir besviken.
Avslutade på Gemäldegalleri, underbar konst men hjärnan hade tvingats utsättas för så mycket intryck under dagen att jag inte riktigt kunde uppskatta de stora mästarna. Nästan dåligt samvete efter att jag traskat förbi en caravaggio och bara har en kommande kaffe och lite avslappnade shopping i huvudet (denna gången gav det resultat).
Så det blir tillbaka en gång till, snart förhoppningsvis, med någon att älska och ge sig i kast med den moderna kosten och allt det underbara jag har missat.

ÖSKG´s konstrunda

På påsken är det tradition att åka till min systers hus på Österlen å kolla lite konst med Pappa när östra skånes konstnärsgilles medlemmar har öppet hus i sina ateljér och hem. I år blv det en tur med Pojken.
Tyvärr hann vi inte med så mycket, givetvis kom vi iväg sent och så hade jag ju lite att uträtta där också(mer om det när jag vet hur det gick...) så det fanns inte så mycket tid till att strö-titta på konsten. Men en snabbrunda i Baskemölla hann vi med, tyvärr inte tjörnedalagården, som är centrum för hela grejen. Vi föll båda för Anna Törnquist vackra båtakvareller och en tur till fotografen PeO Eriksson blev det, främst för att det då blev en mix av både bilar och foto, vilket jag trodde skulle vara uppskattat av mitt sällskap.

Vackra Småland

Måste slå ett slag för småland som kulturlandskap.
Jag har egentligen aldrig sett småland som något speciellt, utöver den natonalistiska känsla jag har till området i egenskap av inbiten smålänning, men nya synvinklar ger nya åsikter och en ännu starkare smålandsnationalism.
Sedan jag begav mig till Linköping har jag vidgat min syn på Småland, det är inte bara värend längre. Det är inte bara skog längre. Småland har allt. Där finns den berömda täta skogen med de små sjöarna, det finns havskust, det finns slätter, hela sveriges natur är representerad i Småland (möjligtvis en viss avsaknad av fjäll).
Men det som för dagen berör mig mest är den fantastiks kultur och historia som finns där. Småland har alltid varit svenskt, har alltid funnits och varit bebott. Jag förstår verkligen varför.De dagar jag inte jobbar i sommar kommer spenderas på kyrkoutflykter och ruinexkursioner i min hemtrakt.

Konsten är för alla, eller?

Göran Hellström, på disajn skriver i ledaren #2 2007 om att konsten har blivit svår att nå, och att det är för många konstmässor i Stockholm. Jag reagerar på en annan sak.
Hellström skriver bland annat om att konstmässorna bara är för gallerister som vill sälja sin konst. Och att man kanske skulle tjäna på att bara ha en konstmässa istället för tre, han föreslår då kulturhuset mitt i stockholm city som lokal för denna ponerade enda konstmässa av flera anledningar. "Många av de fina galleriernas kunder har nämligen aldrig satt sin fot i denna fina byggnad. Så en konstmässa mitt i city skulle verka socialt utjämnaden på samma gång. Konstpubliken får inte vara möta verklig konst, utan även verkligheten."
Menar han att all konstpublik är de med tjock plånbok? Skulle man alltså behöva placera konsten, som i sammanhanget är överklassens intresse, bland vanliga människor? Detta är absolut inte någon kritik mot Hellström ,utan snarare mot att konsten inte ingår i "verkligheten". Jag håller med om att de som har råd att köpa konst "på de fina gallerierna" kanske har lite mer pengar än en vanlig Svensson, men det har väl inte med konstintresset att göra? En konstmässa ska väl vara för alla? Även de som inte har råd att köpa konst? Ta bort överklassstämpeln från konsten och sänk priserna! Ska privatekonomin hålla "verkligheten" utanför kulturen? Är inte det ett sätt att spä på klassklyftorna i samhället?

Cilla Ramnek

Frågan om vad konst egentligen är förblir nog en av de största frågorna inom konstetenskap. I ett inslag i förkväll börjar jag fundera på om pärlplattor kan vara konst.
Svaret blir: JAA! Åter igen så är inget svar definitivt utan undantag. Jag skulle ju inte säga att allt ihopslafsat av pärlor är konst.
Förkväll besöktes idag av Cilla Ramnek, som visade några exempel på sin pärlplattskonst. Och här pratar vi verkligen konst. Underbara mönster och en fantastisk fantasi, att mediet sedan är något vi alla använde på dagis, vad gör det? Vi satt ju och målade med pastell och vattenfärg också, men konst i det medierna ifrågasätts inte.
Ramnek är egentligen textilkonstnär och även de alster jag lyckats se på den korta tid som gått mellan TVinslaget och nu, är också de väldigt vackra. Det är mönster i diverse medier med olika funktioner så som golv, tröjor eller prydnader. Men det som imponerar på mig mest är den fantasin hon måste besitta för att kunna framställa alla dessa mönster.
Jag hoppas verkligen att det dyker upp en utställning nära mig snart...
(hade hemskt gärna haft en bild på något konstverk, men gillar inte att sno bilder på nätet så länkar istället till hennes egen blogg, där man kan njuta http://www.cillaramnek.blogspot.com/)

Z-TV uppmanar till gatukonst

Under några veckor har Z-tv gjort reklam som uppmanar folk att delta i en tävling där man ska skicka in bilder på sin "gatukonst". Är det verkligen rätt av en tv-kanal eller av någon, att uppmana folk att göra olagliga saker?
Jag är hemskt ledsen över att "behöva" tjata om dessa rondelhundar idag igen, men de upprör mig. Nu är det väl inte direkt rondelhundar de uppmanat till, utan att man ska filma när man utför gatukonst med hjälp av spray, dans eller teater, och sedan kanske få sin film visad i tv. (www.ztv.se om du vill se)
Jag skulle bara vilja uppmana till att INTE delta. Det ser tillräckligt tråkigt ut på sveriges vägar ändå, vi behöver inte mer klotter eller galna ungdomar som gör bort sig. Nej tack, Z-tv uppmana folk till vettiga saker istället, plocka upp skräp längs vägarna och resa sig på bussen när gamla behöver sitta. Han man, som högre auktoritet, möjlighet att inspirera eller uppmana folk att göra något, bör man ta sitt ansvar.

Refughunden i Norrhult

Utmed vägarna i Sverige, och för den delen Europa, stöter man numera på nya raser av hundar i cirkulationsplatserna. Dessa "rondellhundar" har jag sett som något försök till omvänd vandalisering. Men då till och med våra konstdocenter uttalar sig i tysk tv om denna "folkkonst" måste jag ifrågasätta min åsikt.
På väg från Växjö till Linköping med buss för ett tag sedan stötte jag på en ny sorts hund längs vägen. Detta var inte en rondellhund, för de kan väl inte klassas som det om de inte står i rondeller? Nej, denna hund stod mitt i vägen, på någon som jag inte kunde se som något annat än en snötäckt refug.
Så är detta då konst? efter mycket funderingar vill jag ändå säga njae. Ursprunget må vara ett konstverk i Linköping, men uppföljningen, och denna gigantiska spridning av fenomenet vill jag nog inte se som konst.
För er som inte kan historien bakom rondellhundar gör jag en snabb resumé av min uppfattning av det: En konstnär ska utsmycka en rondell i Linköping. Konstverket blir en gigantisk stående cirkel med en hund i. Hunden vandaliseras och monteras ner. Någon (jag vet inte om detta är den ursprungliga konstnären eller någon annan "välvillig" person) placerar en hemsnickrad hund i dess ställe. Därefter dyker hemsnickrade hundar upp i rondeller lite varstans och sprids ut i Europa.
Vissa konstvetare tycker att detta är "folkkonst" jag skulle nog hällre se det som en "folkrörelse". Det har spårat ur, och känns som kvalitén på hunden inte spelar någon roll, så länge den får en illegal placering i en rondell. Placeringen blir konstverket (vilket i och för sig är ett ganska vanligt fenomen)
Åter till refughunden i Norrhult. För det första, var denna hund inte avancerat gjord, den var enligt mig inte estetiskt tilltalande, och den stod inte i en rondell. Säg mig då vad meningen är... om orten är så liten att det inte finns rondeller - gör inga hundar, och framförallt placera inte ut dem! Själva idén med rondellhundar är att de ska stå i rondeller!
Egentligen är det väl bara ett sätt att göra sig sedd, eller kunna säga till sina coola polare att man faktiskt har satt ut en hund i kylan, lämnad till sitt öde, att beslagtas av polisen.
well, mission completed. Här fick du nu din uppmärksamhet, Norrhultssnickare.
Jag såg även en busskurshund PÅ en busskur i Växjö i helgen. Den är inte värd mer kommentarer än så här...