Grekiska bröllop i London

På vissa plan är jag så typiskt tjejig som man kan bli. Det tydligaste är nog mina filmvanor. Romantiska komedier kan jag se hur många gånger som helst (nästan). Ikväll går "Mitt stora feta grekiska bröllop" på tv.
Ikväll sitter jag dock inte bänkad framför filmen, men den är på. Jag flyttpackar lite samtidigt. Första gången jag såg just denna filmen var på bio i London, med Mamma. Vi var ute och gick en kväll och hade inget för oss, så vi gick på bio, och av en slump blev det den filen. Någon dag senare såg vi på Mamma Mia, som ju också handlar om ett grekiskt bröllop, och vi åt på en grekisk restaurang, där jag särskillt minns servitörens mystiskt granskande blick och förvånade uppsyn när jag beställde cola och Mamma vin.

Spökar det på vägen till kunskapens källa?

Jobbet har börjat. Även om jag i flera fall kan mindre än besökarna är det lite roligt att vara auktoritet. Jag lär mig fruktansvärt mycket och en oväntad törst för kunskap har dykt upp. Längtar efter att få dricka ur kunskapens källa (läs: plugga viade på GU).
Mitt behov av att kunna alla kungar är lite knepigt att fylla när jag jag så dålig på att komma ihåg namn och årtal, men somliga börjar falla på plats. Det är riktigt skönt. Svårare än namn är dubbelnamn. och alla har ju det. Drottningarna är värst. Lovisa-Ulrika, Ulrika-Elionora, Nånting-Dorothea. Jag har en enastående förmåga att röra ihop det. Lyckligvis finns det alltid någon som kan nysta upp det. Rikgit rörigt blev det när både mammas och mormors fäder hette Fredrik I.
Annars går det ganska bra, och det är kul. Det bästa är paradvåningen utan besökare, när man stänger för dagen, då kan man titta på allt själv. När man kommer ner för att släcka i källargångarna (som egentligen är bottenvåningen) är det inte lika kul. mörkt kallt och rester av Carl Stures slott. Om det spökar någonstnas är det där. Eller varför skulle det vara det? Om jag var spöke, skulle jag nog hällre vara i paradvåningen. Lägga mig på Sofie Hagmans säng och titta upp på takmålningen. Sängar ser oerhört sköna ut när man inte får röra dem.

Historians slut

Trots all personlig kaos så gav i all fall förra fredagen ett visst lugn i form av avklarade högskolepoäng. jag har nu helt avslutat min historiakurs, och har numera bara kursen från förra teminen kvar att avsluta. Som det känns nu, ska det bli kul att läsa lite konst igen efter sommaren. Då är jag förövrigt sambo i Mölndal.

...och så blev allt pannkaka.

Det var tänkt att det skulle vara lugnt och skönt efter fredagen. Det blev det inte. Upp som en sol och ner som en pannaka, skulle man kunna säga. Imorgon är det fredag igen. På måndag börjar jag jobba dessutom. Nästa lugna stund är beräknad till september, vem ska lämna mig då?

Jag tycker om att skriva, jag ville bara säga det. Just nu har jag dock inte tid. Tentamen imorgon och uppsatsopponering/respondering på fredag. Men sedan ska vi se om jag kanske kan hinna med ett inlägg om ...något.

Rätt buss

Tänk hur länge man väntar på rätt buss. Hur mycket tid man lägger ner på busshållplatser utan att komma någonstans.

Jag hittade rätt buss. Av en slump stod den bara där och väntade, strax ovanför hållplats "KK". Buss nummer 8, till Paradiset.

Observera kontrasten till mitt tidigare inlägg om bussar.

Ikon 4

Stop, jag vill inte se mer.

Jag förstår faktiskt inte.